Jag startade tidigt 06.00 och fixade iordning barnen för att sedan ta dem till förskolan. Anders var iväg på arbetsresa och jag var själv vilket gör det liiiite mer tidskrävande med två stycken 3,5 åringar men ungefär så här ser jag det framför mig att det ska se ut när vi ska ge oss iväg till förskolan he he;)…
MEEEEEEN i självaste verket så:
Selina: Kläder på, kläder sitter fel, utrop – neeeej jag vill inte
Nicholas: -Mamma kom och leta efter mig jag har gömt mig under soffan ha ha skönt att Nicholas avslöjar exakt vart han har gömt sig och när han äntligen kommer fram.. ehh eller när jag låtsas hitta honom så är det allt annat i hans huvud förutom att ta på sig kläderna o borsta tänderna. Nicholas är just nu inne i en period av förundran över Spiderman och ska ha spiderman strumpor och spiderman kalsonger på sig, dessutom har han ett favorit linne som han fick på sin födelsedag i somras i Miami och nu och minst tre månader tillbaka i tiden vill han ha på sig sitt linne varje dag ha ha… fattat vad jag tvättar detta linne ofta så att han kan få känna sig fin i sin favorit.
Selina: Mamma… Maaaaaammmmmmaaaaaaa hon stör sig på att jag fokuserar på Nicholas -jag vill ha Pippitofsar (och detta vill hon verkligen inte ofta, hon vägrar nästan alltid att sätta upp håret på nåt vis)
Jag tar mig ann dessa flätor och Selina kör på med sin ”jag är jävligt missnöjd över allt just nu stil” -Aaaaj inte så (jag rör knappt hennes hår) och så fortsätter hela flätningen tills jag lyckas bli klar. Jag försöker med en positiv ton säga -Va fin du är Selina, gå titta i spegeln…. men skulle inte tro det va!!! Selina: -jag vill inteeeeee…
Selinas trots fortsätter och jag blir tvungen att ta på lilltjejen hennes jacka under högljudda protester med en rätt arg och sammanbiten min 🙁 Tillslut kom vi äntligen iväg……. Puhh alltid jobbigt i mammahjärtat
Sedan hem igen för min tur att få iordning på håret och ett trött ansikte och ta mig vidare ut i trafiken. Vi bor en bit utanför Stockholms innerstad viket innebär bilköer och sedan ett letande av parkering på Östermalm där jag skulle tillbringa min arbetsdag.
Nu lugnar det ner sig och jag tar mot till Joes Juicebar för en frukost och där blev det en ingefära, chili, morot och citronjuice, en grillad serrano och avokado macka med jalapeno och en stark cappuccino. Snackar med bästa vännen Tarja i lurarna om livet som mamma, kände mig lite låg efter mitt lilla ”bråk” med min dotter även då vi skiljdes åt sams och hade pratat om händelsen MEEEEN det är ändå lite jobbig med den känslan som bolmar upp inom en och den stress det väcker. Jag kunde riktigt känna hur kortisolet (stresshormon) bara sprutade ut i kroppen.
Det finns inget i världen som kan påverka mig så mycket som de jag älskar över allt annat på denna jord men tack och lov har jag lyxen att känna så över huvudtaget för några människor i livet både i gott och ont. Jag är mänsklig och jag lever ha ha…
Jag får ur mig morgonens händelse och kan återigen fokusera för att ta tag i resten av dagen.
Livet som mamma 🙂
4 Comments
Hejsan 🙂 Javisst är det både jobbigt o roligt med barn o jag brukar säga att varje ålder har sin charm tycker jag 🙂 Nu är jag mormor till världens goaste lilla Julius som är 27 månader o är mormors ögonsten <3 Nu frågar min dotter mig hur de ska göra för han är inne i en trotsålder nu o tänk jag minns inte hur jag agerade när mina barn va små 🙂 Har nog lyckats fostra dem för de har växt upp till fina o goa barn (vuxna) Dottern är 26 o sonen är 23: Inte klokt vad åren går! Ha det gott. Kram
Kram och tack för att du delar med dig…. 🙂
haha.. skrattar lite lätt o tänker på hur det var… Hos oss har det varit dottern som har varit mest bestämd om kläder o frisyrer på morgonen.. Kommer ihåg den marsmorgonen för många år sen sambon ringde o sa att hon (ca 3år) vägrade ha nått annat på sig än sin ”samvetsklänning” (sammet) o jag svarade det är mars nu, den lär vara för liten nästa jul så låt henne ta den. oj vad irriterad han blev för att jag lät henne vinna.. haha… man får ju välja sina strider.. 🙂
Ha ha ja det är ju lite roligt med alla små drabbningar med de små liven så här i efterhand.
Vår dotter är också den mest bestämda tillskillnad från sin tvillingbror 🙂